Bergshamra Båtklubbs historia
Bergshamra Båtklubbs historia
Av Margit och Rune Forsberg
I och med att Bergshamra exploaterades som ett tomtområde upptäckte de fritidsboende ganska snart skönheten i Bergshamraviken och skärgården därutanför. Detta medförde att det med tiden blev många båtar i viken som behövde en båtplats i en trygg hamn. Markerna runt viken är privatägda och viken är dessutom ganska grund med mycket vass.
Dessa problem gjorde att en av Bergshamras många fritidsboende stockholmare, Gunnar Lundblad, i början av 1964 hörde sig för bland vänner och bekanta i Bergshamra om intresset för att anlägga en gemensam båthamn. En som tände på idén var Bergshamras kioskägare Tage Mattsson från Spånga. Dessa två herrar beslöt att sända ut en skrivelse till alla fast- och fritidsboende i området med förfrågan om intresse fanns för att bilda en båtklubb i Bergshamra. Ca 70 brev sändes ut och man fick ett positivt svar av ca 30 intresserade.
Nu gällde det att hitta en lämplig plats för både båthamn och upptagningsplats, vilket visade sig vara svårt. Så småningom fick de tips om att kommunen ägde en stentipp på en tomt som sträckte sig ända ned till vattnet. Kontakter togs med Roslags-Lännas komunalråd Esse Carlson, som ställde sig välvillig till deras begäran om att få arrendera tomten och anlägga en fritidsbåtshamn.
I och med att kommunen var positiv till projektet bildades en interimsstyrelse den 14 mars 1965 som på grundval av de positiva svar som inkommit på den tidigare enkäten hade i uppdrag att bilda en båtklubb.
Som de optimister och handlingens män Gunnar Lundblad och Tage Mattsson var så beställde de på eget bevåg och för egna pengar ett antal bryggor från Bergshamra såg. Det rörde sig om ca 9 000 kronor som klubben senare återbetalade.
Med arrendekontraktet på fickan och nyköpta bryggor på plats invigdes Bergshamra Båtklubb i maj 1965.
Invigningen blev, trots en mycket kall och blåsig dag, både lyckad och högtidlig. Flera betydelsefulla personer från Bergshamra inklusive kulturnämndens ordförande var gäster och kommunalordföranden Esse Carlsson klippte högtidligt av det blågula bandet vid bryggan. En skolorkester från Norrtälje spelade och efter invigningstal av Gunnar Lundblad brändes några rejäla smällare av och klubbens nya, hemsydda klubbvimpel hissades på flaggstången.efter invigningen höll BBK sitt första medlemsmöte. Det bestämdes att klubbens ändamål skulle var att tillvarata medlemmarnas intressen som båtägare, befrämja båtsporten samt verka för gott kamrat- och sjömanskap.
Bryggan fylldes snabt med båtar och allt fler anmälde sig som medlemmar.
En klubbstuga stod nu på önskelistan. Detta löstes när en medlem meddelade att han kunde få en gammal arbetarbod på hjul utan kostnad om han bara forslade bort den. BBK tog tacksamt emot gåvan och reparerade upp boden. Tyvärr brann den ner efter ett styrelsemöte på valborgsmässoafton 1977. Den var lyckligtvis försäkrad så nu pryder en ny och större stuga hamnen.
De i stadgarna omnämnda ändamålet med BBK om att “befrämja gott kamrat- och sjömanskap” har fullföljts genom inte bara de gemensamma arbetsdagarna – vi glömmer aldrig de trevliga och roliga fester och tillställningar som hölls på Gree pensionat, vårfesten med fackeltåg till majbrasan högt upp på berget över byn, kräftskivor och maskerader, pensionärsutflykter m.m.
Trots att de flesta medlemmarna i BBK är fritidshusägare i Bergsamra kom önskemål om en egen klubbholme upp. Detta har lösts genom ett klubben arrenderar den norra udden vid Furusundsleden på Stora Andö. Där har vi iordingställt en dansbana, toalett, bord och bänkar, en grillplats m.m. Denna udde har blivit ett populärt utflyktsmål och där firas bl a traditionell midsommar, sillsexor och kräftskiva.
Alla dessa byggnadsprojekt har finansierats genom banklån med Norrtälje kommun som borgenär. Medlemmarna har gjort allting själva och genom att BBK haft förmånen att ha många kvalificerade och arbetsvilliga hantverkare som medlemmar har kostnaderna kunnat hållas nere vilket resulterat i låga medlemsavgifter.Varje höst togs bryggorna och förtöjningsstolparna upp och lades på hamnplanen. Till våren skulle de på plats igen. Då detta var ett mycket tungt arbete som krävde allas deltagande beslöts 1979 att ersätta de gamla träbryggorna med betongbryggor med plats för 100 båtar. Nu pågår arbete med att byta ut förtöjningsstolparna mot Y-bommar och vår förhoppning är att vara klara med detta arbete till år 2001, då alla båtar skall vara förtöjda vid dylika.
Under åren har även båtbeståndet förändrats. Från början var det huvudsakligen små öppna campingbåtar och ett mindre antal lite större ruffade motor- och segelbåtar. Nu har båtarna vuxit betydligt både på längden och bredden och vi har problem med att kunna tillhandahålla större och bredare platser vid bryggan. Någon utbyggnad av hamnen och bryggorna är ej aktuell. Bergshamraviken är mycket grund i de inre delarna där våra bryggor ligger. Vattendjupet är inte mer än 1 m de närmaste 50 metrarna från stranden. För att kunna ta upp våra båtar har vi låtit muddra en ränna till 2 meter djup in till en betongslip och en gäst- och utrustningsbrygga med mastkran. Trots det har våra segelbåtar svårt att komma in till mastkran och lastbrygga vid lågvatten. Ett tiotal av våra segelbåtar kan p g a sitt djupgående inte tas upp på slipen. Dessa båtägare hyr istället in en mobilkran, som lyfter upp dem vid Bergshamra sågs lastkaj och kör dem till hamnplanen för uppläggning.
BBK:s framtid ser ljus ut – vår underbara del av skärgården ligger alldeles utanför viken och för återväxten i klubben borgar våra ungdomars intresse för båtar och sjöliv. De skaffar sig egna båtar och deltar aktivt i klubbens olika aktiviteter